Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru just från deras läger på senaste tiden man så mycket
klagat öfver normalplanen, som enligt deras förmenande
föreslår lärokurser, som ligga utöfver barnens ståndpunkt.
Mot påståendet, att teoretiskt-systematisk undervisning ej
är lämplig i folkskolans andra klass, må man ej invända, att i
allmänna läroverket begynner dylik undervisning redan i första
klassen, ty dels är det mycket lättare att åstadkomma en
åskådligare undervisning, då man kan anställa jämförelse mellan
modersmålet och ett främmande språk, än om man undervisar
i modersmålet ensamt; dels är tyska språket, som läses i
allmänna läroverkets första klass, rikare på ändelser än det svenska,
och dels är medelbegåfningen hos allmänna läroverkets barn
mycket större än i folkskolan, som särdeles i de två lägre
klasserna kämpar med svårigheten att nödgas undervisa äfven
barn, som stå på gränsen till idiotism, eller hvilkas intelligens
till följd af vanvård eller umbäranden ligger likasom i dvala.
För öfrigt äro meningarna, om de resultat som vunnits medelst
den teoretiskt-systematiska grammatikundervisningen i allmänna
läroverkets lägre klasser, mycket delade.
Beträffande formläran synes oss de många böjningsmönstren
och särdeles de långa exempelsamlingarna skäligen öfverflödiga.
Det är ej lätt att förstå, hvartill det gagnar att räkna upp
omkring 216 ord, som böjas efter 2:dra deklination en, af h vilka
de flesta äro regelbundna. Fel torde i allmänhet ej göras vid
böjningen af häek, bädd, bänk, dag, dal, sked m. fl. sådana.
Afven innehållet i satsläran synes oss i vissa delar ej vara
tillbörligt begränsadt. Däri förekomma i några fall flera
kategorier, än lärjungen behöfver känna. Man bör, synes det oss,
ej medtaga flera, än som äro behöfliga för att kunna utleta
sammanhanget i en sats. (Se härom Betänkande af kommitterade,
som blifvit förordnade att uppgöra plan för likformig
uppställning af språkläror, som äro afsedda till bruk i allmänna
läroverken!) Hvad det kan hafva för praktisk betydelse att indela
predikatet i enkelt och sammansatt, torde vara svårt att
uppvisa. Likaledes .synes det oss onödigt att tala både om direkt
och indirekt objekt och om ackusativ- och dativobjekt; om
satsbindning och satsfogning m. m. Det gagnar ej till mycket
att sysselsätta lärjungen med att igenkänna grammatiska
kategorier, som äro utan praktisk betydelse. Bättre än denna »sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
