- Project Runeberg -  Vetenskapliga tidsfördrif /
24

(1883) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Vetenskapen i fria luften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

månen af lysande cirklar, så kallade gårdar! Huru ofta
utvecklar icke regnbågen sitt mångfärgade band i en luft, som
är uppfyld af små vattendroppar! Alla dessa storartade
naturföreteelser kunna gifva anledning till lärorika iakttagelser
och blifva föremål för studier och undersökningar.

På detta sätt kan man på promenader och resor
sysselsätta sig med vetenskaper; ett dylikt studium på öppna fältet
och i fria luften befordrar kroppens, och själens helsa. Då man
har ett öppet öga för naturens under, så väl för insekten,
som krälar på grässtrået, som för de lysande kroppar, som röra
sig på himlahvalfvet, så erfar man ett helsosamt och
lifvande inflytande.

Iakttagelser kan man göra öfverallt, till och med i
städerna, der naturen stundom tar ut sin rätt, exempelvis vid
meteorologiska fenomen, såsom följande exempel visar.

Den ovanligt stora mängd snö, som i Paris tisdagen den
22 Januari 1880 föll oafbrutet i tio timmar, skall städse
utgöra en märklig tilldragelse i den franska hufvudstadens
meteorologi. I de centrala stadsdelarne iakttogs det, att snön var
ända till 30 centimeter djup. Före snöfallet nedregnade små
genomskinliga isbitar af knappt 1 millimeters genomskärning,
af hvilka en del hade kristalliniska sidor. På gatorna
uppkom deraf en svår halka.

På aftonen den 22 Januari flögo snöflingorna i luften
som stora ulltappar. De flesta gatulyktorna voro prydda med
droppstenslika bildningar af is, som ofta tilldrogo sig de
förbigåendes uppmärksamhet. Huru dessa uppkommit, är lätt
förklarligt (fig. 15). Snön, som föll på lyktglaset, uppvärmdes af
gaslågan, smälte till vatten, som rann ned utför lyktan och frös
åter till is, då det nedanför lyktan utsattes för en temperatur
under 0°.

Men det är icke endast meteorologi, man kan studera i
städerna. Det är ännu mer förhållandet med vissa andra grenar af
naturvetenskaperna t. ex. entomologien (läran om insekterna).

En ung vetenskapsman, A. Dubois, säger angående detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:25:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsford/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free