Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Sannolikhetsräkning och matematiska spel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJERDE KAPITLET.
Sannolikhetsräkningen och de
matematiska spelen.
Vi vilja nu rikta våra läsares uppmärksamhet på en del
försök, som, en gång mycket omtyckta, nu synas vara i det
närmaste öfvergifna. Vi vilja tala om tillfälligheternas
beräkning, en vetenskap, som ännu är bekant under namn af
probalitetskalkyl och som förr studerades med ifver, men nu
hardt nära fallit i glömska.
Föranledd af en nyck hos ett qvickhufvud, chevalier de
Méré, hvilken år 1734 framlade för Pascal två svåra fall
angående spel, har beräkningen af tillfälligheterna gifvit upphof
åt studier af en helt ny art. Det gälde att matematiskt
uppskatta den grad af tillförlitlighet, man kunde tillskrifva
vanliga gissningar.
Vi skola icke tala om de mångfaldiga undersökningar, till
hvilka detta särskilda studium gifvit anledning, ej heller om
de af Laplace uppstälda grundpåståendena, men vi skola
framhålla några sakförhållanden af intresse. Jakob Bernouilli har
på följande sätt framstält resultatet af sina forskningar
rörande sannolikhetsräkningen.
En urna, som innehåller hvita och svarta kulor, ställes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
