- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
6

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den känslan har åtminstone föga gemensamt med livad annars
betecknas som känsla: lust, olust, ångest, häpnad etc.

Nu skulle häremot kunna invändas, att just genom
hänvisningen till »känslan» är betecknadt, att det här icke är fråga om
verksamhet i betydelse af en viss kausalrelation utan 0111 något,
som får betydelse blott genom att omedelbart upplefvas. Men i
sådant fall bidrager uttrycket »verksamhet» på intet sätt till
be-skrifning af, livad som i rent jagmedvetande är gifvet. Ty
begreppet verksamhet saknar i vanligt språkbruk all betydelse, om icke
däri får tänkas ett förhållande mellan orsak och verkan. Tvärtom
är då uttrycket vilseledande, emedan något helt annat än livad
som vanligen tänkes vid detta begrepp, åsyftas. Emellertid visar
just användningen af uttrycket i fråga, att vare sig man vill
erkänna det eller icke, man verkligen har i tankarna en viss
kausal-relation1.

Hvad som föranleder den orimliga åskådningen, är detta. Det
ges vissa vital- och organsensationer, hvilkas innehåll verkligen
hör med till det innehåll, som det i omedelbart själfmedvetande
gifna jaget erhåller. Härom vidare sedan. Bland dessa intaga en
särskild dominerande ställning »rörelsesensationer», som äro
speciellt lifliga vid viljemedvetandet. Slika sensationer af spänning,
ansträngning o. s. v. tagas för att innebära en verksamhets-, sålunda
kausalitetsupplefvelse på grund af sin intima förbindelse med
viljc-medvetandet. När man nu tillika observerar, att deras innehåll
konstant är med i det omedelbara jagmedvetandets innehåll, blir
detta medvetande själft en aktivitetskänsla. Därvid vållar den
föreliggande subjektiveringen af sensationsinneliållet beteckningen känsla
i stället för sensation.

Emellertid kunde ju känsloteorien i fråga likvisst äga betydelse,
nämligen 0111 man med betecknandet af det formella jaget som
känsla vill säga, alt det själft är något oanalyserbart, begripligt
endast genom omedelbar upplefvelse. Då är därmed uttryckt, att
hvad som är gifvet i det formella omedelbara själfmedvetandet,
öfverhufvud ej är möjligt att bestämma genom återförande på enk-

1 Alt åsiktens förfäktare verkligen tänka pä en kausalrelation vid
uttrycket, framgär för öfrigt med afseende ä Lipps därur, att han talar om, att jag
fattar vissa kroppsliga »Vorgänge» såsom »von mir liervorgebrachte*, därför
att med den receptiva upplefvelsen af de samma är en verksamhetsupplefvelse —
jagkänsla — förbunden. Leitfaden, sid. ±i Hos Wundt framträder det samma

d;iri, att verksamhetskänslan skall vara det specifika för viljemedvetandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free