Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsning; historia och
geografi m. m. kunde
gott undvaras.
Det i principiellt
avseende märkligaste
konsistoriebetänkandet
var det från Växjö av
den 31 juli 1839,
författat av Tegnér själv
i hans vanliga klara
och fängslande stil.
Han började med
uppställandet av själva
huvudfrågan : Vad bör
folkskolan lära ? samt
fortsatte därpå:
Härom äro tänkesätten mycket delade. En del,
vartill även konsistorium hör, tror, att den arbetande
klassens bildning bör väsentligen vara religiös, vilken, om
den rätt bibringas, alltid därjämte är moralisk. Varje
annan kunskap anses icke blott umbärlig utan även
ofta mera skadlig än gagnande. Ty denna olycksaliga
halvupplysning kväver eller förvillar det sunda
moder-vett, som fordom var ett utmärkande drag hos svenska
allmogen. Den gör dem till bondadvokater,
boutredningsman, lagläsare, tidningshjältar, med ett ord till
det sämsta en svensk bonde kan vara, halvbonde, ett
slags gränsbo mellan högre och lägre samhällsklasser,
utan kraft och lust till sitt eget yrke och i ständig
orolig ävlan att höja sig därutur. Vid riksdagarna i
synnerhet, som otvivelaktigt utgöra, om icke ett
politiskt, åtminstone ett stort pedagogiskt misstag, ja,
det största i avseende på allmogens bildning, kastar
denna falska halvbildning dannemannen strax från
början in bland frondörerna och de missnöjda.–Det
är omöjligt, att han kan förstå dagens stora frågor:
men han kan, vad som är vida lättare, rösta och skrika
över dem, tala vitt och brett om landets nöd och rege-
Esaias Tegnér.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
