- Project Runeberg -  Hur folkskolestadgan tillkom /
172

(1942) [MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medborgerliga kunskaper som historia och geografi m. m.
—- utlåtelser, som säkerligen den tiden föreföllo
mycket dräpande, men som i våra dagar kasta
löjets skimmer över vederbörande kvickhuvudens
egna huvuden.

De mest följdriktiga av folkskolans motståndare
gingo för övrigt vida längre. Det var för dem nog,
att folkskolan till sitt väsen och syfte var en
demokratisk inrättning, som ytterligare måste öka
allmogens redan förut allt för stora makt. De
förklarade bondens deltagande i statslivet vara i sig
självt orimligt och löjligt. »Riksdagsbönderna»
utgjorde för mången inbegreppet av allt motbjudande,
och det var endast med största avsmak, som biskop
K. I. Heurlin (enligt vad han själv berättar) kunde
förmå sig att besöka deras klubb, dricka deras
toddy, röka deras tobak och uppbjuda all sin
älskvärdhet för att vinna dem för sina syften,
särskilt som en dylik nedlåtenhet icke alltid förde till
önskat mål.

Endast få voro emellertid öppenhjärtiga nog att
offentligen lägga sin motvilja mot allmogen i dess
helhet
i dagen. Man sökte i stället intala
riksdagsbönderna, att just de vore levande bevis på
folkskolans fullständiga obehövlighet. De hade ju
själva, hette det, ingen annan bildning än den de
inhämtat vid spinnrocken eller i det praktiska livets
högskola, och dock vore deras sunda bondförstånd
tusen gånger mera värt än all världens
professorsvisdom; lärda och mäktiga män, ja konungen
själv, vände sig ofta i förtroende till dem för att
i kinkiga mål draga nytta av deras kloka råd. Vad
betydde det då, om de icke voro så fullärda i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillkom/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free