Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När jag ånyo gjort mig den frågan,
framställde sig den nästa omedelbart:
Hvem garanterade mig att anteckningarna
verkligen voro äkta? Hade jag något skäl i
världen att lita på dem? Var det ej mycket
antagligare att det hela var en skickligt hopspunnen
dikt, som man tillsändt mig i hoppet att jag
om-dömeslöst skulle publicera den som sanning och
befästa dess trovärdiga intryck genom min egen
fackmanstro ?
Å nej, mina sluga herrar ryssar, — en
fransman sväljer icke blindt och på god tro edra
poli-tiskt-sociala läckerheter!
Jag satt länge och väl grubblande öfver dessa
anteckningar, som innehöllo en så skarp anklagelse
mot den ryska marinförvaltningen, uttalad i en så
rörande form, men ju mera jag grubblade, desto
mera fick mitt kalla förnuft makten, desto klarare
insåg jag att den hemlighetsfulla försändningen
i likhet med de tidigare anonyma telegrammen
borde tagas med all den reservation, hvaraf jag
var mäktig.
Visserligen hade jag ett slags mystiskt bevis
för att de uppgifter jag fatt ej voro helt och hållet
gripna ur luften. Det beviset låg i mina ryska
vänners bref, hvilket alls icke förnekade fyndet
af den döde sjöofficeren och anteckningarna. Men
lika litet som de förnekade, bejakade de någonting.
»Ni har andra goda vänner i S:t Petersburg, som
ni ser» — det var den stående formeln, med hvilken
de allesamman dragit sig undan allt ansvar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
