Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musik och gudstjänst
tar för att få fram idealet, så att
icke, som sagt, »det bästa blir det
godas fiende», såsom ordstävet ly-
der.
Det gäller emellertid också att
söka få in i medvetandet, vad som
bör vara och icke vara, och få bort
till att börja med de grövsta missbru-
ken. Det behövdes nog också en till
gudstjänstligt bruk antagen samling
hymner och sånger för begravning;
man har ju några i Hymnariet, men
det kunde behövas flera av detta
slag. Det skulle inte heller skada
att få en samling värdiga orgelstyc-
ken till ingång och utgång vid be-
gravningar, åtminstone till omväx-
ling med de vedertagna sorgmar-
scherna. »Aases död» kunde då
också få vika för mera rent kristliga
toner av sorg och evighetshopp;
man bör ju kunna finna något an-
nat än trollens sorgmusik vid en
kristen begravning (härmed förne-
kas ingalunda, att »Aases död» är
både vacker och stämningsfull i sitt
slag). Så vitt jag vet, har också ko-
ralbokskommittén en gång fått upp-
draget att utarbeta samlingarna i
fråga. Hur saken står för närva-
rande, vet jag. emellertid icke.
Vad som här sagts om begrav-
ningar torde, »mutatis mutandis»
(med vederbörliga ändringar) kun-
na tillämpas med avseende på vigs-
lar. Ulvåsa-marschen är nog bra,
men inte är stilen alldeles lämpad
för kyrkvigsel, annat att förtiga.
Beträffande den s. k. utgångs-
marschen torde även gudstjänsten i
allmänhet böra komma i åtanke.
Men det torde vara nog talat förr
om den saken. Det finnes ju flera
häften rörande ifrågavarande av-
slutning av gudstjänsten än »Orga-
nistens marschalbum>, och åtskil-
liga av icke ringa värde, för att ej
tala om t. ex. Bachs fugor; men det
skulle ju icke skada, om man också
där finge ett häfte med rent »guds-
181
tjänstliga» riktlinier. Angående det
s. k. utgångsstycket vid gudstjänsten
bör kanske i förbigående upptagas
den frågan: Hör detta egentligen
med till själva gudstjänsten eller lig-
ger det utanför densamma såsom
något extra? Frågan är av intresse
särskilt därför att, om utgångsstyc-
ket hör med till gudstjänsten, så är
man i sin fulla rätt, om man läser
upp kungörelserna efter utgångs-
stycket, d. v. s. i allmänhet för tom
kyrka med den »förkortning» som
därav följer. Mångenstädes torde
detta också med stor fördel i sak
praktiseras. Tyvärr står emellertid
i handboken: Efter välsignelsen
sjunges en kort psalm eller psalm-
vers, varmed gudstjänsten avslutas.
Om något utgångsstycke nämnes in-
tet. - Man torde sålunda, juridiskt
sett, inte ha rätt till det nämnda för-
farandet i fråga om kungörelselä-
sandet; utgångsstycket anses enligt
handboken tydligen ej höra med till
gudstjänsten. Och kungörelse skall
ju läsas från predikstolen direkt ef-
ter gudstjänstens slut, såvida man ej
kan inlägga i ordalagen: »dock först
efter det gudstjänsten avslutats», att
det skulle kunna ske när som helst
efteråt, sedan gudstjänsten avslutats!
En annan sak är, att det borde
bli en allmän resning mot sådana
för icke blott vår svenska kyrka,
utan för allt kristligt medvetande
kränkande lagar som den om kun-
görelseläsandet i kyrkorna; och om
man ej längre bland allmänheten
och i riksdagen hör på det örat, hör
på när det talas om det kristliga
medvetandet, så borde ju likväl det
till löjlighet föråldrade, otidsenliga i
kungörelseläsandet vara skäl nog
för vederbörande att få detsamma
avskaffat.
Alltnog: utgångsstycket hör enligt
handboken verkligen icke till guds-
tjänsten; men det finnes intet hin-
der, varför ett värdigt sådant skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
