- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
69

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Boktryckets fränder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vackraste och nyttigaste uppfinningar på de mångfaldigande
konsternas område. Hon är deras yngsta syster och såg först
dagen i Tyskland, der hon i slutet af förra århundradet
upp-fans af ett sinnrikt och outtröttligt hufvud, Aloys
Senefel-der (född 1771 i Prag, död 1834 i Mlinchen).

Senefelder hade först idkat juridiska studier, derefter blifvit
skådespelare och slutligen egnat sig åt dramatiskt
författarskap. Några af hans teaterstycken hade blifvit tryckta och rönte
rätt mycken framgång, men till de öfriga kunde han ej finna
någon förläggare. Då föll han på den djerfva ideen att sjelf trycka
dem, oaktadt han saknade alla nödiga tekniska insigter. Först
försökte han med etsning återgifva dem i upphöjd form på
kopparplåtar, men uppgaf dessa försök, sedan han lärt
närmare känna egenskaperna hos den fina kalkstenen från
Soln-hofen, hvilken i Mlinchen, liksom i hela södra Baiern,
sedan århundraden begagnats till golf, fönsterplattor, grafstenar,
bordskifvor med mera. Efter många fruktlösa försök med
dessa stenar kom honom slumpen till hjelp. En dag, berättas
det, då han är som bäst syselsatt med sina experiment,
kommer hans tvätterska för att hemta hans orena kläder. Hans
pappersförråd är så medtaget, att han ej eger en lapp qvar
att skrifva tvättnotan på. Han gör derför sina anteckningar
på en nyss polerad sten och händelsevis med samma
blandning af vax, tvål och kimrök, som han brukat använda till
etsgrund på sina plåtar. När han sedermera omskref notan
på papper och skulle borttaga anteckningen från stenen, föll
det honom in att försöka, hur skriften skulle komma att se ut,
om han sloge syra på henne. Han satte genast sin idé i
verket och fann till sin öfverraskning, att syran endast angripit
de ställen, som lemnats fria, och att de af täckfernissan
skyddade bokstäfverna nu något litet höjde sig öfver stenen,
liksom bilden på ett träsnitt. Han hade nu uppfunnit etsningen
på sten och använde henne till nottryck. Om den egentliga
litografien, hvilken hvarken behöfver en upphöjd eller en
fördjupad teckning, hade han ännu ingen aning. För att bereda
sig inkomster slog sig Senefelder nu på nottryck, hvarvid han
först lät stenen med papperet gå mellan ett par valsar, men
sedermera i följd af tryckets misslyckande föll på den ideen
att låta dem gå under en skarp kant. Hans noter fingo
afsätt-ning, oaktadt med detta etsningsmaner aldrig något fullt rent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:20:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free