Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mycket ofullkomliga och bristfälliga voro säkerligen också
dessa första försök, ty utom den olikformighet, som måste råda
mellan de på fri hand tillverkade hjulen, var olikheten i
fjäderns spänning under olika delar af urets gång ännu ej
afhjelpt. Men dessa brister gjorde sig ej så mycket bemärkta,
ty först och främst visade de första uren endast timmarna,
och vid denna tidmätning i klump framträdde felen i gången
naturligtvis vida mindre, än om man vågat sig på mindre
tids-delar. Dessutom voro uren den tiden endast kuriositeter för
rikt folk, och man ansåg det redan för ganska mycket, om de
gingo alls. De voro i början föga annat än lyxartiklar, och
som sådana sökte man äfven utsira dem och gifva dem
alla-handa vackra eller egendomliga former.
Redan Heles närmaste efterträdare försökte sig i
Sniniaturarbete. Så till exempel insatte de mycket små verk i de då
brukliga luktdosorna. Bland de i kuriositetssamlingar bevarade
niirnbergäggen träffar man stundom på mycket sirliga pjeser,
till exempel sådana, hvilkas mekanism är inlagd i en kristall
eller en ädelsten och sålunda utifrån synlig, och som utom
timvisaren äfven ha en datumvisare. Ett af de gamla
nlirn-berguren liknar till formen ett ollon och är försedt med en
liten nätt lijullåspistol, hvilken sannolikt tjenat till väckare.
Blommor och frukter synas från början varit mycket omtyckta
modformer inom urfacket, och boetten förestälde än ett päron,
än ett äple, än en melon eller något annat naturalster. Ty
äfven djurriket hade der sina företrädare, och en af de
omtycktaste formerna var ankuret, hvilket dels bars som prydnad,
dels kunde ställas på bordet. Sjelfva dödskallen fann sina
liebhabrar, och flere sådana dödskallur, försedda med passande
tänkespråk, ha till vår tid bibehållit sig i samlingarna.
Men måste vi än skänka våra föregångare för tre hundra
år sedan allt erkännande för deras konstfärdighet i
klenmekaniken, har dock den nyare tiden med sina förfinade
konstmedel gått ändå längre, och man kan ej utan största förvåning
se en så invecklad mekanism rymmas i ett så litet omfång.
På den första verldsutställningen i London såg man sålunda
ett schweizerur infattadt i ett blyertsetui. Det visade ej blott
timmar, minuter och sekunder, utan äfven datum. Den
berömde urmakaren i London Arnold förfärdigade åt konung
George III ett ringur, som ungefärligen hade ett tioöres stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
