Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars större kraft äfven möjliggjorde större verktiingar. Att
Papin i seklets början med en af ånga framdrifven båt befarit en
af Tysklands floder, var glömdt. De försök, som nu från och
med 1770 på flere ställen gjordes med ångfartyg, måste sålunda
börja om igen från början. Sådana föregångare till
ångfartygets egentlige uppfinnare voro markis Jouffroy i
Frankrike, Miller, Tavlor och Symington i Skotland, Fitch
och Rumsey i Nordamerika. Symington hade i sjelfva
verket 1802 bygt en båt, som verkligen gick med ett i bogen
anhragt skofvelhjul. Han skulle gå på kanalerna, men dessas
egare satte sig häftigt deremot på grund af den skada,
bankarna derigenom förmenades
komma att lida, och så blef
äfven af detta försök intet.
Det var ej heller i Europa,
utan i Amerika, ångfartyget
skulle erhålla sin fulländ-
ning, och det skedde genom
Robert Ful ton. Han var
en ung målare och tekniker
från Amerika, som uppehöll
sig i England och Frankrike
och länge förgäfves sökte en
förläggare till utförande af
flere uppfinningar och planer
till tekniska företag.
Slutligen fann han i sitt lands
sändebud i Paris, Livingston,
en skarpsynt gynnare, som
satte honom i stånd att bygga en liten ångbåt. Denna aflade
den 9 augusti 1803 på Seine sitt första offentliga prof. Det
aflopp lyckligt, och den lilla båten gick uppför strömmen med
en hastighet af en half svensk mil i timmen. I sin då
varande krigsifver skänkte fransmännen den nya uppfinningen
knappast någon uppmärksamhet, och kejsar Napoleon kallade
saken rent af en liumbug, med hvilken han ej ville ha något
att skaffa. Bittert sviken i sina förväntningar, vände nu
Ful ton Gamla verlden ryggen och begaf sig tillbaka till sitt
fädernesland, men först sedan han i den berömdaste af
Englands maskinverkstäder, Boulton ocli Watts, bestält sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
