- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
11

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

refvo hvarandra på näsan och höljde sig med damm
och ära. Inom kort tog förvirringen form, och
genom stridsröken syntes Tom, sittande grensle öfver
den nya pojken och bearbetande honom med
knytnäfvarna.

»Skrik: »nog!», sade han.

Pojken arbetade endast på att göra sig lös.

»Skrik: nog!», upprepade Tom och fortfor att
mörbulta honom.

Till sist fick den främmande pojken fram ett
halfkväfdt »nog!», och Tom släppte honom och sade:

»Nå, det kanske kan lära dig att en annan gång
inte vara fräck mot hvem som helst!»

Den nya gossen gick sin väg, i det han borstade
dammet af kläderna, snyftande och snörflande, såg
sig emellanåt om och skakade på hufvudet under
hotelser om hvad han skulle göra med Tom, »nästa
gång han fick tag i honom». På allt detta svarade
Tom med hånskratt och gick sin väg med högburen
panna. Men han hade icke väl vändt ryggen till,
förrän den nya pojken tog upp en sten och kastade
och träffade Tom mellan axlarna, hvarpå han tog
till benen och sprang som en antilop.

Tom satte efter förrädaren och förföljde honom
ända hem och fick på så sätt reda på, hvar han bodde.
Han fattade posto utanför porten en stund, trotsande
fienden att komma ut, om han vågade; men fienden
endast gjorde grimaser åt honom genom fönstret och
afböjde inbjudningen. Slutligen uppträdde fiendens
mor på skådeplatsen, kallade Tom en usel, elak
slyngel och buse och befallde honom att bara packa
sig i väg. Och så gick han sin väg, men lofvade att
han nog skulle »lura ut» den där pojken.

Han kom tämligen sent hem den aftonen. När
han försiktigt klättrade in genom fönstret, upptäckte
han ett bakhåll i skepnad af hans tant, och då hon
såg i hvad tillstånd hans kläder voro, blef hennes
beslut att förvandla förmiddagslofvet följande dag
till fängelse och tvångsarbete orubbligt fast.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free