Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om städerskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väggen, så att locket kan stå uppe, när man öppnar
den, så skjuta de den tillbaka ingen. De göra så med flit.
Önskar man spottlådan på ett bestämdt ställe der
hon är till hands, så är detta icke i deras tycke och
derför flytta de henne.
De sätta alltid stöflarne på oåtkomliga platser.
De ha ett särskildt nöje af att skjuta dem så långt
under sängen, som väggen tillåter. Det sker derför, att
detta tvingar en att falla ned i en högst ovärdig
ställning, att göra vilda sveptag efter dem i mörkret med
stöfvelknekten och utfara i svordomar.
De flytta alltid svafvelstickdosan på någon orätt
plats. De hitta på ett nytt ställe åt den för hvarje
dag och sätta en karafin eller något annat bräckligt
glasföremål, der dosan stod förut. Det sker, för att
narra en att slå sönder glassaken, medan man trefvar
i mörkret, för att man sålunda skall råka ut för
ledsamheter.
De göra aldrig annat än flytta möblerna. Då man
kommer hem på natten, kan man vara säker på, att
man finner byrån, der klädskåpet stod på morgonen.
Och om man, när man gick ut på morgonen, lemnade
paraplyställningen vid dörren och gungstolen vid
fönstret, så händer det, när man kommer hem vid
midnatt eller så omkring, att man stupar öfver gungstolen
och skrider fram mot fönstret för att sitta ned på
paraplyställningen. Deröfver blir man förargad. Det
gläder dem.
Det gör det samma, hvar man lägger en sak, —
de låta den icke förbli, der den ligger. De taga den
och flytta den vid första tillfälle, de få. Det ligger i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
