Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Publicistlif i södern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derpå talade de om valen och grödan en stund,
och jag tog mig för att förbinda mina sår. Men
ögonblickligen öppnade de elden igen med liflighét,
och hvarje skott träffade, — men det är eget nog, att af
sex kommo fem på min del. Det sjette sårade dödligt
öfversten, som anmärkte med fin humor, att han visst
fick lof att säga god morgon nu, eftersom han hade
något att göra upp i staden. Derpå frågade han om
vägen till liksveparen och gick.
Chefen vände sig till mig med de orden:
»Jag väntar främmande till middagen och måste
styra allt i ordning. Det skulle vara en fördel för
mig, om ni ville läsa korrektur och taga emot
kunderna.»
Jag stretade emot litet vid tanken på att taga
emot kunderna, men jag var för mycket förvirrad af
skjutningen, som ännu ringde mig i öronen, för att
tänka på att säga något. Han fortsatte:
»Jones kommer hit kl. 3, — smörj opp honom!
Gillespie kommer, kan hända tidigare, — kasta ut
honom genom fönstret! Ferguson är här omkring 4,
slå ihjel honom! Det är allt, som hehöfs för i dag,
tror jag. Om ni har någon tid öfver, så skrif en
dundrande artikel om polisen. Kantschun ligger under
bordet, vapen i lådan, ammunition der i hörnet,
linne-skaf och bandager uppe på hyllan. I händelse af
olycksfall gå till Lancet, fältskären, en trappa ned.
Han annonserar, — vi qvitta sedan i räkningen.»
Han gick. Jag ryste. När de följande tre
tiin-marne voro till ände, hade jag genomgått faror så
förfärliga, att jag förlorat allt sinneslugn och all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
