Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legenden om Venusbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
»0, Mary, min egen älskade flicka, vi måtte vara
räddade, — men förbanna mig, 0111 jag vet, hur det
gått till!»
FEMTE KAPITLET.
(Scen: ett romerskt kafé.)
En herre midfc i en grupp amerikanare läser och
öfversätter ur veckotidningen II pratastrunto di Boma:
“Underbar upptäckt. För ungefär sex månader
sedan förvärfvade sig siguor Giovanni Smitte från
Amerika, som nu sedan några år bott i Rom, för en
spottstyfver en liten bit jord ute på campagnan, strax .
på andra sidan om Scipionernas graf, af egaren, en
ruinerad slägting till prinsessan Borghese. Signor
Smitte gick sedermera till ministeriet och fick
egande-rätten till jordlappen öfverflyttad på en fattig amerikansk
konstnär vid namn Giorgio Arnolde, förklarande, att
han gjorde det som betalning och ersättning för en
penningeförlust, som han tillfälligtvis förorsakat honom
för längre tid tillbaka. För ungefär fyra veckor sedan,
då man företog några nödvändiga gräfningar på
egendomen, upptäckte signor Smitte den märkligaste gamla
staty, som någonsin blifvit lagd till Roms rika
konstskatter. Det var en utsökt qvinnofigur, och ehuru
sorgligt skämd af jorden och af tidens tand, kunde
dock intet öga betrakta henne, utan att röras af
hennes hänförande skönhet. Näsan, venstra benet ifrån
knäet, ett öra och tårna på högra foten jemte två finger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
