Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att afstyra personers val, som voro styrelsen vidriga.
Dessa myndigheter voro snara till att förklara
misshagliga val ogiltiga. Titlar, ordnar och tjenster
begagnades såsom lockelser vid det herskande hattpartiets
värf-ningar. Penningar sparades ej till riddarhusfullmagters
inköpande, och den vanliga trakteringen af partiets
lägre anhängare började i Stockholm långt före riksdagen.
Ledningen af. allt tillhörde en conclav af partiets
förnämsta män, i hvilken äfven flera rådsherrar deltogo. Denna
conclav var ingalunda sammansatt af likartade elementer.
Alla vore de ense om att söka hindra mössorna från att
vid den stundande riksdagen återvinna magten och ernå
möjligheten att hämnas. Alla förde de ock samma beröm
öfver den unge konungen på tungan; då han oombedd
förklarat sig vilja bevara lagarne och friheten, voro de alla
lika angelägna att göra detta löfte bekant och att i
allmänhet förneka hvarje afsigt att ändra statsförfattningen.
Men de funnos inom conclaven, — motsvarade af en
frac-tion inom partiet, — hyilka med ängslig ifver fordrade,
att hvarje tanke på ändring i konungens försäkran skulle
uteslutas ur riksdagens program, som blott skulle
omfatta aflidne konungens begrafning och konung Gustafs
kröning. I spetsen för dessa stod fältmarskalken Fersen.
Vifl inträdet i Sveriges inre historia under Gustaf III:s
tid möter här genast ett namn, hvilket liksom skuggan
följer konungens eget under hela hans regering. Blicken
faller tillbaka på hans föregående bana.
Grefve Fredrik Axel von Fersen, af en utländsk slägt,
som genom tapperhet utmärkt sig i de carolinska krigen,
var sjelf årsbarn med Frihetstiden, född i Stockholm den
5 April 1719. Sannolikt har han tidigt insupit den
ensidiga partiuppfattning, enligt hvilken han i sina
efterlem-nade anteckningar skildrar Arved Horn såsom en
obetydlig, men Carl Gyllenborg såsom en stor och ^nillrik man.
Emellertid valde han sina fäders yrke, inträdde 1738 i ett
svenskt kavalleri-regemente, men gick snart i fransk tjenst,
hvarunder han kom att bevista det österrikiska successi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
