Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
grundlagstiftare sedan den tiden, huru inbördes stridiga deras
sträfvanden än varit, kunnat hänvisa till denna författning
såsom det föregifna mönstret för deras verksamhet. Sjelfva
Carl XI:s envälde ville ingalunda anses for annat än en
bestämd bekräftelse af förut gällande, men omtvistade
grundsatser; de, som efter hans sons fall flyttade magten öfver
i ständernas händer, påstodo sig egentligen endast hafva
starkare befåstat skrankor mot konungamagten, hvilka fore
envåldsförklaringen varit till; Gustaf III, då han i sin
ordning gjorde slut på frihetstidens sjelfsvåld, berömde sig af
att återupprätta gammal svensk konungamyndighet —
regeringsformen af den store Gustaf Adolfs dagar r). Dessa
påståenden synas till hvarandra stå i den mest oförsonliga
motsägelse, men i sjelfva verket förråda de enhälligt en
egenskap hos det gamla statsskicket, på hvilken man ej
kan fästa för mycken uppmärksamhet. Jag menar dettas
obestämdhet, hvilken allena kunde tillåta de mest motsatta
sträfvanden att åberopa sig på detsamma.
’) K. M:ts Approbation på R:s Ständers förklaring om Rådets myndighet
den 10 Dec. 1680. K. M:ts Råds och samtl. Ständers Act om Cassation
af åtskillige otillbörlige discourser . . . angående den konungslige magten
d. 14 Mars 1689 förklarar, att 1680 års beslut om Rädsembetet alldeles
kommer öfverens med hvad ständerna 1602 om samma sak förklarat. —
K. M:ts approbation d. 9 Dec. 1682 på Råds och Stiiuders beslut om
hans lagstiftande magt contirmerar det, emedan han pröfvar det "vara
med Sveriges lag alldeles enligt". Stjernman; Alla Riksdagars och Mötens
beslut o. s. v. sidd. 1873, 2058, 1896.
Riksdagskallelsen d. 15 Dec. 1718 lofvar att "sätta Riksens styrelse
uti dess gamla skick och väsende igen, som ifrån förra tider hafver varit
så lycksaligt". 1. c. 2163. De tre högre stånden förklara för bönderna
1723, att "genom någras dels smickrande dels vränga uttydelser öfver
gamla lagens förstånd sådana stadgar monde åstadkommas, hvarmedelst
vägen blef banad till den oinskränkta souveräuiteten,–––ocli att
Riksens Ständer äfven derföre pröfvat rådeligt att stifta en fundamentallag,
eftersom man af bedröfvelig erfarenhet hade lärt uti den uråldriga lagen
icke vara lagda nog starka bommar emot den högst skadeliga
souveränite-tens återinförande". En Ärlig Svensk. Stockholm, 1755 sid. 177.
Gustaf 111:8 försäkran, lemnad ofticernrne d. 19 Aug. 1772, utlofvar
"deu urgamla svenska frihetens upplifvande samt Sveriges gamla lngars
återställande, som de före 1680 varit". De la Gardiska Arch. XVIII.
1. — Ingen förstod bättre än Gustaf III, hvad detta löfte innebar. Han
skrifver redan 23 Nov. 1768: . . . "då Sverige aldrig haft en fixerad
con-stitution, är också ingenting obestämdare än löftet att återställa de gamla
lagarne". Gustav. Papperen I. 81. Jfr. sidd. 72, 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
