Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Men statsskickets grundfel att vara utan rot i folkets
tänkesätt, ja! att bestå alldeles oberoende af folket, har
verkat, att sjelfva stammen af folket icke angripits af den
röta, som hållit på att förstöra enskilda grenar.
Corrup-tionen inskränkte sig till de herskande klasserna. De an
märkningar om folkkarakteren, hvilka från den tiden
lemnats oss i en eller annan resandes anteckningar, visa oss
svenska folket ärligt, flitigt, kraftfullt, sparsamt, godmodigt
och välvilligt med de skiftningar i lynne, som ännu anses
utmärka de serskilda landskapen ’). Sådant visade sig ock
folket, der det någon gång uppträdde i massa. Man såg
allmogen i bondupproren underordna sig ett valdt befäl,
draga fram utan plundring och våldsamheter, omsorgsfullt
upprätthålla ordning och tukt, medtaga läkare till de sjukes
vård och prester att med bön inviga hvarje natthvila och
hvarje dagsmarche. I de tvenne krig, hvilka styrelsens
dåliga anstalter och befälets dåliga sinnesstämning gjort så
menliga för Sveriges krigsära, stod svenske soldaten lugn,
tålig och dödsföraktande som vanligt, innan anbefallda
återtåg brutit hans mod och oenighet hos befälet ingifvit honom
tvekan. Det är icke ens exempellöst, att han velat tvinga
officerarne att göra sin pligt 2).
Med en sådan kärna kunde svenska folket föryngras,
huru mycket än de högre och styrande klasserna tagit
skada. När riksdagspartiernas och riksståndens inbördes
förbittring förlamade allt, kunde Gustaf III gå till sitt värf
i trygg förtröstan på en allmoge, som egde qvar sina gamla
dygder, sin ärlighet och gudsfruktan, sin tapperhet och
laglydnad, sin kärlek för land och kung. Utan detta stöd
’) Hulphers Dagbok öfver en resa 1757 i Dalarne; Westerås 1762. 99,113,118,
122, 171, 204, 229, 445, 562 in. fl. — Samlingar till Norrlands
Beskrifning, I. 42-, IV. 58. Hagström; Jemtlands Oecon. Beskrifning eller Känning
o. s. v. Sthlm 1751, sidd. 128,156 m.fl. Outhier; Journal d’un voyage en Nord
1736 & 1738. Paris 1744. sidd. 31, 40, 53, 55, 121. Coxe Reise 1779 durch
Pohlen, Schweden und Danmark. Aus dem Englischen. Zürich 1786. sidd.
215, 317, 319. Att några af ifrågavarande omdömen äro fällda några år
efter frihetstidens slut, betyder tydligen i en sådan fråga intet.
2) Tengberg; Bidrag, II. 175 ff. Montalembert; 1. c. I. 323—325, 331: Cette
armée est excellente en elle meme, les soldats et cavaliers sont très säges,
point marodeurs, point deserteurs et très braves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
