Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro goda emot henne, och jungfru Ingeborg vore en verklig
ängel, som behandlade henne, landsvägarnes dotter, snarare
som en väninna än som en tjänarinna.
Gösta kunde knappast återkomma från sin förvåning. Det
föreföll som en saga, tyckte han, att han på en och samma dag
och på samma ställe skulle återfinna de båda kvinnor, vilka under
mer än fyra år levat i hans minne och, var på sitt sätt, behärskat
hans fantasi. Samtalet med Gisela blev emellertid både livligt
och långvarigt, och för Gösta förlorade det ingalunda i intresse
därav, att det huvudsakligen handlade om jungfru Ingeborg.
Det beramade familjerådet hölls i Hans Torstenssons rum på
eftermiddagen och deltagarne i detsamma voro, utom den sjuke
riddaren, som låg i sin säng, men dock icke var sämre än att han
mycket väl kunde vara med i rådslaget, fru Karin, jungfru
Ingeborg och Gösta Svan.
För att sätta de närvarande in i frågan började fru Karin med
att uppläsa en del av riddar Erik Bagges brev, som handlade
om de tolv apostlarna. Men den modernisering av språket, som.
vi anse nödig, var den upplästa delen av följande lydelse:
–––––––»Det dyrbaraste av alla de krigsbyten, som min
fader, riksamiralen Jakob Bägge, hemförde, var de tolv
apostlabilder i äkta silver, som han tagit i en kyrka i Polen. I sitt
testamente, som han upprättade kort före sin död, bestämde
han, att vi tre bröder skulle ärva lika och vår syster halvdelen
efter lag. Men i denna delning skulle ej de tolv apostlarne ingå,
utan skulle de tillfalla mig ensam, dels såsom en ersättning för
den kärlekslöshet, varmed jag i hemmet behandlats av min
styvmor, dels ock såsom en kärleks- och tacksamhetsgärd för den
vård och sonliga ömhet, som jag, i motsats till mina syskon,
visat min fader efter hans återkomst ur den långvariga
fångenskapen. Jag skulle ha ärat min faders minne lika högt och
saknat honom lika djupt, även utan denna särskilda gåva,
synnerligast som mitt sinne vid denna tid föga trådde efter jordiska
rikedomar, och för visso skulle jag, trots testamentet, gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
