Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara med i spelet. Men kan du svära på, att den gamle mannen
och hans dotter icke till kropp eller själ lida något men av att bli
funna, utan snarare gagn, så vore det en annan sat.
— Det kan jag dess snarare, som den gamle mannen är min
far och flickan min syster.
Tiggaren lät höra en låg vissling och reste sig upp. En stund
stod han tyst, betraktande Lambert med misstrogna blickar.
Slutligen sade han:
— Om det är, som du säger, så topp. Jag har alltid haft vissa
anlag för spejareyrket och är känd för att ha ögonen med mig.
Det är därför sannolikt, att jag skall lyckas. Men du måste
giva mig närmare upplysningar — d. v. s. all den ledning, jag
behöver såsom utgångspunkt.
Lambert och tiggaren satte sig nu sida vid sida på en av de
nedfallna stenarne, och den förre smorde ihop en historia, som
visserligen i några fall tangerade sanningen, men i andra
avlägsnade sig desto längre. Gamle Velaim, sade han, hade varit
medveten om en politisk hemlighet av ofantlig vikt, vilken riddar
Erik Bagge fruktade genom honom skulle komma i dagen. Han
hade därför förmått sin gamle trotjänare gömma sig undan och
tagit en helig ed av gubben, att han icke skulle röja sin
vistelseort för någon, icke ens för sin egen son, vilken vid tillfället var
frånvarande, och detta försvinnande skulle räcka så länge
konung Sigismund var i landet. . Nu hade emellertid riddar Erik
Bagge stupat vid Stegeborg, och det funnes icke längre något
skäl för Velam att hålla sig undan. Men detta visste
förmodligen gubben ej om, och därför var det av största vikt, att
Lana-bert lyckades uppsöka honom.
Tiggarens min under berättelsen förrådde just icke något
överdrivet förtroende till berättarens sanningskärlek, men å
andra sidan uttalade han icke något öppet tvivel. Då
Lambert slutade, sade han:
— Om det är så, som du tror, att gubben befinner sig här i
trakten, så är det på två ställen vi skola söka honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
