Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helerna, så vida han ännu är i livet, så skall jag spotta på din
grav, så länge jag lever. Tilläggande: »följ mig, Bryngel, om
du någonsin vill återse din herre», tog han knekten, vid handen
och drog honom med sig. Och Bryngel följde villigt, ty han
började inse att han i tiggaren funnit en ledare, och det var
just en . sådan han i sitt bekymmer behövde.
De gingo ett stycke längre upp i gränden, funno en till
hälften nedrasad mur, som icke var svår att stiga över, och
befun-no sig så i den gamla, alldeles förvildade klosterträdgården.
Med förvånande lokalkännedom uppsökte tiggaren en bakom
ett frodigt snår dold dörr, som stod öppen, och så befunno de
sig inne i klostret. Nu började ett löpande i gångar och valv,
varvid knappast Bryngel förmådde följa den lättfotade
tiggaren.
— Jag måste, mumlade den senare, finna den spökande
munken, skulle jag ock draga ut honom med tång ur sina kryphål,
och då jag funnit honom, skola dessa mina händer
sammanklämma hans strupe, ända tills han för mig uppgivit, var
jun-kern finns.
Tiggarens räddningsplan framgår av detta yttrande. Men
den misslyckades, ty trots tiggarens goda kännedom om
klostrets inre, funno de icke munken, men väl talrika spår efter både
honom och hans gäster i klostret. Antingen var han för
tillfället borta, eller ock räckte ej tiggarens lokalkännedom till för att
finna det ratta gömstället.
Han slog då in på en annan bog och började ropa. Både han
och Bryngel ropade Göstas namn med all den kraft deras lungor
förmådde och i olika delar av klostret.
Omsider gynnades detta försök med framgång. De
förnummo ett dovt, otydligt svar på sina rop. Det lät som komme det
från underjorden, och det var icke möjligt att urskilja några ord.
Men efter flera fåfänga försök lyckades tiggaren lokalisera detta
svar så pass, att han trodde sig veta, bakom vilken mur den
ropande var att söka.
Jakob Bagges skatt II 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
