Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Men kronan från böljande lockarna slant
I strömmen den hvirflande, vilda,
När springarn tog sats på den stupande brant,
Flög öfver och räddade Hilda.
Hon snart i den älskades armar fick ro,
Och bröllopscymbalerna tona:
»Välsignad den mö, som, att hålla sin tro,
Vill våga sitt lif och ej skona
Demanter och gyllene krona!»
Men Bodo, som vågat ett liknande hopp,
Där skymmande branterna stupa
Och forsen går fram i sitt fraggande lopp,
Föll ned.med sin häst i det djupa. —
I hällen ett märke än skönjer man lätt
Just ofvan där bränningen svallar,
Det visas af förarn, som leder dig rätt
På Harz mellan granar och tallar —
Och »Solimans hof» han det kallar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
