- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 2 /
15

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bärplockerskan, monolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedan kanhända med grädde på... arbetaren är sin lön
värd.

Blott jag nu visste den bästa vägen. Se, det är
konsten, hvartän man i världen går. (Niger.) Var god
och säg mig, bästa herr Alstubbe, om jag bör följa vägen
längs stranden ... A ja, det förstås, han står i maskopi
med sjön, han tycker om våtsaker, därför nickar han
ja. (Niger.) Men förlåt mig, bästa herr Säfström, hvad
är hans mening? ... Han bugar ... Ödmjukaste
tjä-narinna, han krusar och bugar immerfort, han är med
om allting. Det är visst mycket artigt, men inte blir
man klok på det. Kanhända herr Björkman vill gifva
mig råd? Hvad befalls? Han skakar sina långa, gröna,
friserade lockar, och det betyder: min goda Marie, du
kan sköta dig själf. Tackar rätt mycket. Finns ingen
mer, som vill visa mig vägen? Det är knappt värdt att
jag frågar herrarna Häggström, Eklund, Aspegren,
Lindblad och Lönnrot, och bevars från att vända sig till de
förnäma i skogen, herrarna Granfeldt, Tallgren och Furu*
hjelm! Men hvem är det, som rycker mig i klädningen ?
Ah, det är vår gamla vän, den lilla krokryggiga, små*
knottriga madam Enegren, som är så nyttig, så misskänd
och så förtrampad i världen. Var så god och gif mig

ett råd. Gärna, svarar hon. Flicka, säger hon, gå raka
vägen genom lifvet, skörta din klädning och bry dig icke
om stubbar, stenar, kullfallna stockar och litet spindelväf
i skogen.

Jag tackar madam. Men var så god och säg mig
om här finnas ormar i gräset. Ja visst, svarar hon. Då

vill jag rusta mig till försvar. Jag tager min lilla fäll-

knif — ursäkta, herr Rönnkvist — och skär mig ett

spö. Så där, nu är jag väl beväpnad mot troll och odjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/2/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free