Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärleken.
Hvarför delar sig det fria människoväsendet i två så
djuptgående motsatser som man och kvinna?
Emedan allt behöfver en motvikt för att icke förloras i
själfviskhet. Tudelningen är beräknad blott för det
jordiska lifvet. På andra sidan grafven finnes ej man,
ej kvinna.
Att med all olikhet i kroppsformer, utveckling och
själsanlag man och kvinna dock äro ett, bevisas däraf
att det odödliga, som kvarstår, hos dem båda är ett,
likasom båda förenas genom samma födelse och
död, samma ansvar, människorätt och medborgarerätt i
Guds rike.
Lindebarnet, ehuru predestineradt för sitt kön, är
i sin omedvetenhet skapelsens urtyp, den odelade
människan. Söndringen visar sig tidigt i anlag och böjelser,
men det rörande hos barndomen, det som man kallat
dess oskuld och som jag kallar dess otillräknelighet, är
att alltid någonting kvarstår af det odeladt mänskliga.
Från sjunde året, intill det femtonde, sextonde och
stundom längre, uppstår ett krigstillstånd mellan gosse
och flicka. Han uppträder aktiv, anfallande, öfvermodig,
hon svarar passiv och med tårar, men retsam och
ömtålig. Det är två motsatta elektriska strömmar, som spraka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
