Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplysningar till samlade skrifter - 5—6 delen. Dramatiska dikter - Efter femtio år - Kung Carls jagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börda till det gustavianska tidehvarfvet. Han hade
förutsett kritikens berättigade anmärkning, att det ensidiga
framhållandet af nämnda tids ytliga lättsinne vore en
historisk orättvisa, och sökt gifva Gustaf IIl:s minne
re-vanche i en epilog. Olyckligtvis befanns denna vara ett
dramatiskt oting och ströks. Författaren bar nu velat
särskilja tidehvarfvets förgängliga skal från dess bestående
kärna, sä vidt detta varit för honom möjligt utan att
rubba styckets grundtanke, som förblifver densamma.
Kvar står visserligen äfven konungens klandrade
uppträdande som »en dekoration» i prologen. En
välvillig och skarpsynt granskare — G. Lagus, »Gustaf III
och hans tidehvarf, uppfattade af poesin», sid. 17 —
anmärker härom, att konungen lefver i hela sin
om-gifning och aftecknar sig för oss i den krets han fostrat.
Andra hafva sedan ställt Gustaf III, såsom sig bör, på
första planen. Här är han endast utgångspunkten —
en försvinnande meteor, som efter sig lämnade minnen
af ljus och intryck af mörker. Låtom oss icke glömma,
att dagrarna utgingo från hans person och skuggorna
från hans tidehvarf.
Det är således skalet af detta tidehvarf hvilket här
dramatiskt dömer sig själf i en typ, såsom det historiskt
dömde sig själf i handling, 1792 i Stockholm, 1793 i
Frankrike. Dess kärna har burit frukt i efterföljande
tidehvarf.
Kung Carls jagt.
Den 2i Mars 1852, den dag då operan första gången
uppfördes, ingick i Helsingfors Tidningar följande uppsats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
