Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kantele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KANTELE 69
År 1842.
Kantele.
Nu en saga vill jag sjunga;
livem vill höra på min saga?
Månne björken? Månne tallen?
Månne lundens blommor alla?
Björken har ej tid att höra,
tallen mycket har att göra,
blommorna ha nu ej öra.
Selma, du min smultronblomma,
Aina, täcka tusensköna,
sätt dig här i vackra lunden,
lyss på mig i aftonstunden.
Liten dikt vill jag berätta;
den har jag i skogen funnit
som ett hjortron nppå tufvan,
som en blomma gömd i ljungen.
Funnos äfven andra blommor,
vårens döttrar, silfverklara,
himmelsblå och underbara.
Men jag tog den allraminsta,
tog den blekaste af alla,
och i henne låg en pärla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
