Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saima kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅVIÅ KANÅL 95
i förr ej skådad storhet uppenbarad,
för ödemarkens barn vid forsens fall.
Det folk, som bott i fattigdomens boning
och sökt sin näring utur svedens glöd
och hvarje höst bedt frosten om förskoning
och mången vår bedt skogens bark om bröd
nu har det väg; nu rinner mjölk ur bergen,
och stenarna bli bröd, och furumärgen
i korn förbyts, att lisa folkets nöd.
Ty skogens rese, dömd att gagnlös stupa
för stormens ras, bär gyllne äpplen än;
och malmen, gömd i hundra sjöar djupa,
förbyts i plog och svärd för finska män
och flitens verk, i dvala än begrafvet,
nu har det väg, nu har det väg till hafvet
och vänder ökadt, hundrafaldt igen.
Öch vantrons dimmor, som från öde trakter
de forna trolldomsländer fångat fatt;
det blinda mörkrets tusenåra makter,
som i de skumma pörten ned sig satt,
de fly, de fly för hafvets friska stormar
och ljusets solblick, som i fägring formar,
förskingrar och föryngrar nordens natt.
En damm är sprängd. En mur är genombruten.
Den nya tidens starka ande går,
ej mer med snäckans gång, i vingen skjuten,
men snabb och rastlös i det gamlas spår.
Öch nya krafter, gömda, omedvetna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
