Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärens maka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K0NSTNARENS MAKA 177
då var hon stark, då var hon varm,
då stödde hon sin kämpes arm,
och Gud allena visste
den strid hon bar i egen barm.
Öch världen såg hans namn i glans,
all ära, all triumf var hans;
hon stod där med sin öppna famn
okänd i skuggan af hans namn,
i lyckans dag förgäten,
och alltid dock hans trygga hamn.
Nu är hon borta. Hvad finns kvar
i denna värld af hvad hon var?
Ett öde hem, en graf, en tår,
en vissnad krans från hennes bår:
hans minne, det skall lef va,
så länge Finlands konst består.
Kanske skall dock en annan tid,
som rörd och tacksam stannar vid
en tafla, full af friskt behag,
med aktning minnas än en dag,
att utan konstnärns maka
fanns icke detta penseldrag.
Men Han, som engång döma skall
vår själfviskhet och svaghet all,
Han mäter med fullmålig vikt
det trogna hjärtats tillförsikt
och den ödmjuka kärlek,
som allt försakat för sin pligt.
15 April.
12. - Tojpelius, Sånger. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
