- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
26

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nå nå, söta mor ser ju, jag tar hvad som bjuds;
jag kår väl hålla till godo med en ak Linnais-fröknarna.
Om jag bara visste hvilken af dem som passar mig bäst.

— Fröken Ringa är bara barnet ännu, och ett
bort-skämdt barn, min käre Eusebius. Fröken Anna däremot
är ett gentilt fruntimmer, ståtlig som en Littow och klok
som en Ahlekors. Hennes mor var, som du vet, min
köttsliga kusin. Släktskapen har sina avantager, min son.
Glöm inte att kalla henne kusin.

— Vet söta mor, jag misstänker att Ringa anstår
mig bättre. Den där lilla pojkaktigheten tycker jag om ...
Prrroh, vänd vackert i porten, Rosengren!

— Vi äro nu framme. Minns hvad jag sagt dig,
Eusebius — inga bondfasoner, min son! Öppna din mun
så sällan som möjligt; jag skall tala i ditt ställe. I
synnerhet tag dig till vara att svära och tala om hästar.
Väl uppfostrade unga damer tycka sällan om stall och
ännu mindre om stalldrängar. De preferera en tänkande
karl. Rosengren — vagnssteget!

Och familjen Winterloo tågade in.

Mindre salongen på Linnais var eklärerad. De
resande funno där en redan förut ankommen gäst, hvars
närvaro från första ögonblicket både smickrade och
misshagade dem.

Presentationen skedde:

— Min nådiga kusin — grefve Spiegelberg från
Kurland! Herr grefve — min kusin, hofrådinnan
Winterloo och kapten Winterloo till Syrjänkoski!

Hofrådinnan gjorde en förnäm knix. Hennes son
Eusebius, den gode mannen, framräckte på ärligt finskt
vis sin hand, men främlingen rörde icke sin
behand-skade hand från dess sirliga plats med tummen i
sammetsvästen. Kaptenen tummade förlägen sin ofödda skälskinns-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free