- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
263

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Vågbrytaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra busar i ögonen, än lärare och examinatorer, aldrig
gått andra faror till möte, än vådorna ak ett misshugg uti
Euklides eller en grammatikalisk bock uti ämneskrikningen.
Och likväl var det icke detta som mest bekymrade honom.
Hvar kanns Vincent? Och skulle han komma i tid för
att inlösa sitt hedersord? Den långe mannen från bergen
stod som en jätte för Severins inbillning. Ack, endast
Vincent kom, skulle kanske allt ännu reda sig. Men om
han blef borta? Utan honom var Severin Björck endast
hälften ak sig själk.

Han gick hem till sin tant. Kanhända var Vincent
där? Nej, han kanns icke där. Hans körsvinnande var
ännu okändt, men en kursor hade varit i huset för att
efterfråga honom, och kursorerne ha i alla tider varit
kända för att icke onödigtvis tiga med hemligheter som
hela världen ändock snart skall få veta. Alltså visste
man redan det värsta och litet mera därtill. Från
gårdsdrängen och kökspigan ända till husets värdinna var
allt i förvirring och häpnad. Severin nödgades använda
hela sin obetydliga vältalighet för att öfvertyga sin tant
och sin kusin att här blott var fråga om ett litet
krakel, som skulle aflöpa utan alla vådliga påköljder.
Men ingen ville tro honom, och under dessa körklaringar
nalkades med vingade sekunders snabbhet det fatala
klockslaget nio.

Det gamla rådhuset af sten, med årtalet 1770 i
förgyllda siffror ökver ingången, stod ännu kvar vid
senatstorgets nordöstra hörn, på den plats, hvilken senare
upptagits af Nikolaikyrkans östra paviljong. Utom de två
egentliga våningarna, som voro bestämda »för nytta och
nöje» och där borgarbalerna vintertid vände upp och
ned på magistratsresidenset, fanns äfven en jordvåning,
hvilken i oskyldigare tider tjenstgjort som häkte, men nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free