Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strax därpå befunno vi oss i god ordning vid
Träskända station. Här steg pappa ur, för att räta ut sina
domnade leder, och kom tillbaka vid ringningen.
— Nu vet jag — sade han — hvem karlen i
krisrocken är. Jag krågade konduktören; han svarade: smed.
— Det såg jag genast på hans fasliga händer,
menade mamma. Du gaf väl honom drickspengarna?
— Minsann jag hade kurage därtill. Karlen såg ej
ut att låta betala sin tjenst. Han måtte ha fått något
slags uppfostran. Jag inlät mig i samtal med honom och
bevisade med solklara skäl, att järnvägar endast kunna
ruinera ett land. Han svarade mig: det beror på hvar
de byggas och huru de byggas. Man kan ej försvara
en dumhet med mera förstånd. Skada att vårt samtal
blef afbrutet just när vi hunnit till det omtvistade kapitlet
om bredspåriga eller smalspåriga järnbanor.
Vi rullade af. Medan pappa tände sin pipa,
framställde sig nya faror för mammas lifliga inbillning. Vi
voro inlästa i vagnen; hvarför voro vi inlästa? Det är
obehagligt att vara inläst. Och om nu elden komme lös
genom pappas pipa? Sådant kan inträffa; ja, det har
inträffat, ett helt bantåg i England har brunnit upp genom
gnistor från lokomotivet. Naturligtvis skola vi brinna upp
i vårt fängelse. Det borde vara förbjudet att röka på
järnvägar. Men pappa, du bolmar då också som en vulkan!
Pappa öppnade fönstret och ansåg att han därmed
gjort vulkanen oskadlig.
— Hvilket förskräckligt drag!
Fönstret tillslöts.
— Vid nästa station sätter jag mig i smedens vagn,
sade pappa.
— Lämna oss ensamma? Det är omöjligt. Hellre
må vi då rökas som sill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
