Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tants ungdom var sådant en onyttig lyx, och här var
allt som för sextio år tillbaka.
Från tamburen trädde vi in i en vacker salong,
prydd med liljor, geranier, oleandrar och murgrön. Allt
var sig likt: de ljusblå tapeterna med deras fina
väggmålningar i lätta toner af gult och grönt och deras af
fukt något mulnade gyllne taklister; de gammalmodiga
hvita karmstolarna med deras urblekta gröna
sidenöfver-drag; de små taburetterna utan ryggstöd; den välbekanta
spolsoffan, hvilken så ofta förekom mig vara en half mil
lång, med dess svarta sidenfransar, hvilka det roade
mig att fläta, när jag var barn; marmorbysterna af de
olyckliga drottningarna Marie Antoinette och Fredrika
Dorothea Vilhelmina, behagfullt nedblickande från deras
konsoler mellan fönsterna, medan en besynnerlig figur i
brons, föreställande äpplegudinnan Pomona, grinade sin
välkomsthälsning öfver den eleganta, halfrunda, öppna
spiseln, en kopia, tror jag, från Gripsholm eller
Skokloster. Allt detta väckte behagliga barndomsminnen,
och om något behöfdes för att ytterligare göra mig varm
om hjärtat, så var det den gamla väggkartan, Map
of the world, med dess många buktande kroklinier, där
Gooks och Vancouvers världsomseglingar uppritades på
de hvita oceanerna med deras spruckna fernissa, hvilka
jag så mången gång studerat med en oförställd beundran,
den tiden världens gränser lågo för mig mellan Mallasvesi
oéh Pälkäne kyrka.
Tants hushållerska och trotjenarinna mamsell
Södergren, alla gamla vänners förträffliga Malla, blef nu synlig,
bad oss vara välkomna och förde oss in till tant, som för
gikt och ryggvärk ej kunde lämna sin stoppade gungstol.
Vi funno henne något hvitare i hufvudet, så mycket vi
kunde urskilja under den vida spetsmössan, något gulare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
