Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVEM ÄR HAN?
391
— Mamma... om jag skulle försöka lyssna vid dörren?
— Nej, det är opassande. Tant kunde komma.
Men nog vore det nöjsamt att veta hvad de ha att säga
hvarandra.
Jag märkte att pappa åter sof det goda samvetets
sömn i soffhörnet och smög mig på tå alt lyssna vid
förmaksd örren.
— Hör du något?
— Ingenting. De tala sakta. Det är bestämdt någon
hemlighet.
— Är det han eller hon som talar?
— Han ... Det är som skulle han darra på rösten.
... Nu lyftades en stol... Nu är där åter tyst.
— Du förskräcker mig, barn. Tänk, om han är en
röfvare, och tant skulle tre steg ifrån oss blifva mördad
och plundrad! Han kan ju hoppa ut genom fönstret.
— Genom klistrade dubbelfönster? Nej, mamma. . .
tyst... jag hör tants röst. .. »Min son!» sade hon.
— Hennes son? Det är omöjligt.
— Jag hörde ej om hon sade: »hans son», eller
»min son». Det har jag länge gissat. Smeden är baron
Oltos son, och tant adopterar honom. Farväl, mamma
lilla, med Muisto! Kopparslagarn anammar det.
— Hvad säger du, barn? Ja, ja, det har jag länge
befarat. Att vi skulle upplefva en sådan skymfl Å, den
nedrige förrädaren 1 Finns det då intet medel att
förekomma hans illistiga ränker? Ja, det är afgjordt. Hände
hvad som helst, jag måste demaskera honom, jag måste
rädda vår olyckliga tant.
Och mamma stod upp, i fullt beslut att gå in och
göra en ända på den farliga téte å-téten, då i detsamma
dörren- öppnades och tant trädde ut, åtföljd af smeden,
jämnt så hastigt att jag bann med ett språng till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
