Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattig rik. Herrens välsignelse är den frommes lön, och
inom kort tid låter han sin välsignelse uppblomstra. Säg
icke: hvad gör det mig nytta? Och hvad godt kan jag
vänta härefter? Säg icke heller: jag hafver nog; huru
skall mig någonting fattas?... Rosa ingen före hans
ända; och hurudan en man varit, det visar sig på hans
barn ...»
Lisu afbröt läsningen. Hennes yngre farbroder
Hans, den starke mannen, hade bleknat, och stora
svettdroppar uppstego på hans panna. Han stod upp för
att gå.
— Bror Sten, sade han, jag har en bön till dig.
— Hvad kan det vara, bror Hans?
— Min yngste son bäres i dag till dopet. Jag ville
bedja dig och Margret och Lisu, att vara tillstädes som
faddrar.
Kommissarien teg några ögonblick och svarade:
— Jag har läst någonstädes om en man, som vardt
bjuden och kom utan högtidskläder till gästabudet. Den
mannen blef kastad i det yttersta mörkret.
— Du skall icke blifva den mannen, bror Sten.
Dopet sker klockan tre eftermiddagen; klockan före två
skall en fullkomligt passande svart klädnad ligga färdig
till ditt begagnande. Den har tillhört Otto Kristofer, som
var af din växt; jag har köpt den af Margret.
— Jag skall komma.
— Nej, farbror, nej! utropade Lisu, bestört öfver
följderna af ett sådant uppträdande i en större krets af
obekanta personer.
— Frukta icke, sade den gamle lugnt. — Jag
fördrager nu allt. Hela världen må veta att jag är en
fattig man och lefver af mina släktingars godhet. Hans
har icke blygts att erkänna en sådan usling som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
