Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I preferens på fyra man hand fogar ett lyckligt öde
att konversationen drifves med ett slags växelverk, ithy
att en af de spelande alltid är ledig och delar ut korten.
Blir konversationen bet, så är det fjärde kugghjulets
skyldighet att haka uti, och äro där bitande tungor, så
slår det sällan fgl att man icke får en ny upplaga af
»fj ärdepartsräf sten».
— Nå, hvad tyckte befallningsman om predikan i
dag? frågade lagmanskan Åkerström sin granne till
vänster. — För min del fann jag den högst obildad.
Han nyttjar ord som, jag försäkrar, det fordras en viss
suffisans att höra utan att rodna, till exempel »dräpa».
Ja, han sade verkligen: *$omlige af dem skolen Idråpa».
Tacka himlen, att han ej sade någonting värre.
— Jag har ej varit i kyrkan; jag har sparat mig
till aftonsången här på Särkylä, svarade kronofogden.
— Han skall ha tagit ^i sin tjenst en tattare, som
mördat sju eller åtta människor, utom Sastmolabor, och
suttit med black om foten från det han var litet barn.
Man skall få se att det slutas aldrig väl, för se, tattarne
äro så romaneska af sig. Och ett förskräckligt oväsen
skall där ha varit en söndagsnatt. Prästen har skickat
tattarn med slagruta att söka rätt på salig Ödmarks
pengar, och tattarn har ridit på en röd mara sex gånger
genom vindsfönsterna.
— Jag ber om förlåtelse — inföll Jacquette spefullt,
i det hon blandade korten åt sin far, som gick att
brygga en toddy — var hon verkligen röd? Månne
hon ej var gredelin?
— Min söta fröken är kanhända närmare bekant
med ifrågavarande personage, genmälde lagmanskan
spetsigt. Men salig Ödmark var en hygglig sällskapskarl
och spelade boston så det var en charme, och piquet...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
