- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
296

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framskjuten på sin rullstol till yttre rummet, för att se
på fåglarna. Den vansinniga Beata satt stilla och
drömmande framför en bilderbok. Allfrida hade matat
fåglarna och satt nu vid moster Milenias sida, inbegripen i
den för henne nya och viktiga konsten att sticka strumpa.
Ack, hon och hennes syskon hade ännu långt till hälsans
och ungdomens friska rosor; men deras förut gula hy
hade åtminstone blifvit hvit, deras halfslocknade ögon
hade dock återfått någon glans; de kunde småle, de
kunde leka, de förstodo att vara tacksamma. Det som
de haft svårast att lära sig var förtroendet till
människor; men äfven detta begynte reda sig. De gömde
sig icke mera, när deras vårdare eller vårdarinna
inträdde; de vågade se på dem, tala med dem, och den
stumme Isidor hade lärt sig ett teckenspråk.

Allfrida var snart sexton år, men till själen knappt
åtta. Hennes kunskaper och föreställningar gingo ännu
helt nyss ej ens så långt som ett åttaårigt barns. Ron
kunde ej räkna till tio, hon kände ej bokstäfverna, hon
visste ej namn på de vanligaste föremål. Hon var
färgblind: hon kunde ej skilja rödt från grönt; hon
misstog sig om distanserna och utsträckte sin hand
efter en blomma, som stod långt ifrån henne på andra
sidan af rummet. Och likväl gjorde hon de
allra-täckaste småsaker af näfver — det enda material som
hon ägt under sin fångenskap — likväl förstod hon
att vårda sina sjuka syskon bättre än någon annan, och
när hon talade under sina sömnvandringar, tycktes hennes
själ hafva frigjort sig från kroppens brister och återfått
den liflighet, den utveckling, som bort tillkomma hennes
ålder.

Sådan var Allfrida ännu för två eller tre månader
sedan. Nu hade hon gjort förvånande framsteg. Hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free