Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Helsingfors landtdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82 UNGDOMSDRÖMMAR
Landtdagar - landskapsmöten - voro denna tid
icke ovanliga i särskilda rikets provinser. Den finska
landtdagen år 1616 hade dock både för riket och Fin-
land en säregen betydelse. Här samlades ett folk, så att
säga med draget svärd och lyftad sköld, vid det svenska
väldets utanverk, för att afvärja yttre våld och inre
söndringar. Här, i närvaro af konungen själf och riks-
kanslern Axel Oxenstjerna, sammanträdde Finlands fyra
riksstånd och ombud från krigshären för att - väl blott
för sitt landskap, men denna gång i spetsen för folk
och rike - på samma gång bevilja medel till kriget,
värna rikets själfständighet, protestera mot de polske
Vasarnes anspråk på tronen och högtidligen bekräfta sin
trohet mot den yngre grenen af Vasahuset. Tidens faror
och Finlands läge som operationsbas i de båda krigen
mot Ryssland och Polen gåfvo en ofantlig vikt åt denna
manifestation af folkviljan. Utan denna landtdag hade
sannolikt icke det svenska väldet sträckt sig ut öfver
Nevan, fullbordat Ivar Vidfamnes, Erik Emundssons
och Torkel Knutssons framtidstankar och lagt en grund
för denna svenska stormakt, som, äfven efter dess fall,
kastat ett skimmer af ära öfver kommande dagar. Utan
denna landtdag skulle sannolikt icke den ryska makten
för ett helt sekel hafva varit stängd ifrån Östersjön, och
Gustaf II Adolf skulle hafva känt sina händer bundna,
Tyskland och samvetsfriheten skulle förgäfves hafva
väntat befriaren ifrån Norden. Och slutligen, utan denna
landtdag skulle Finland nu sakna ett af sina ärofullaste
minnen, skådespelet af ett blödande, men oförfäradt folk,
hvilket i nödens stund svär som en man att offra allt för
konung och fädernesland. Det var denna landtdag i en
obetydlig köping, som invigde Helsingfors till en fram-
tidens hufvudstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
