- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:257

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. I Salmela gård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det undgick ej Göran, att hon betraktade honom
med en förvåning, som nästan päminte honom om drakens
blick vid deras möte pä Nattsjö.

– Ingen herre här, fortsatte han i samma muntra
ton och räckte sin hand åt barndomsvännerne. – Se
på gamle Posti, som ännu slåss till sista man! Och
Mattias! Och Lauri! Och Annika, lika ung som för sju
år sedan! Och Ilta... nej Helka... nej Ilta... Tusan,
flickor hvad ni ha blifvit långa och vackra! Minne du
när du klöste mig för att jag sotade din lappdocka svart
i rian! Och minns du när jag föll i brunnen och ni
två hissade mig som en groda upp med brunnshinken?

Gamla minnen och godt skämt finna en genväg
äfven till den fåordige, slutne finnens hjärta. Mottagandet
blef hjärtligt och så utan krus, att Göran snart var en
hungrig gäst vid mujkor och gröt. Jack stöflade in, han
behöfde ej presenteras, ej bjudas; han gaf sig knappt
mödan att hälsa Guds fred, innan han dunkade ned på
bänken vid bordet. Det skulle vara Salmelas grytor och
fat, för att icke ens två sådane landsvägsriddares aptit
efter ett dygns fasta, vakor och skogsäfventyr måtte förorsaka
en gästfri värdinna någon förlägenhet.

Efter middagen blef mönstring med rekryterne och
fortsattes följande dagen. Göran var ömsom mönsterherre,
ömsom tjufpojke. Understod sig en för detta lekkamrat
att fubbla i exercisen – fältväbel, låt gifva honom
tjugu på ryggen! Efter mönstringen hette det: se här
en tuggbuss, var glad igen, Pekka! Minns du när vi
stulo rofvor i Petoses backe? – Ingen pojke kunde då
eller senare få i sitt hufvud, att plundring af rofvor
hemföll under ordalydelsen af det sjunde budet.

På aftonen denna andra dag, en lördag, var mönstringen
afslutad, och korporal Hugg hade fått order att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free