- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
367

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke ens så verksamma män som Gustak Cannelin, Carl
Helander och många, många andra.

Jag har ankört dessa kå namn kör att bevittna de
krakter, som då mognade kör en framtid. Bakom dem
stodo stormännen. Här stod Johan Ludvig Runeberg,
hvilken väl flyttat till Borgå, men då ännu, innan han
tillhörde hela sitt land, slutligen hela norden och slutligen
världen, kortkor att betrakta sig såsom österbottning. Där
stod Johan Vilhelm Snellman, som hade klädt blodig
skjorta kör akdelningen, när han, under den kritiska tid
som åtföljde klykningen, afsade sig konsistorii
förordnande att vara nordösterbottniska akdelningens kurator.
Där stod Johan Jakob Nervänder, hvilken tre dagar köre
samma klykning hade i vredesmod aksagt sig kuratelet
kör österbottningarne och dock hängde vid dem med sitt
varmaste hjärta. Där stod slutligen Fredrik Cygnceus,
hvilken icke var ködd en ak de våra, han var ködd
tavastlänning. Hans bana hade gått i en annan riktning
körut. Men när han fick en anställning i Helsingfors,
dröjde det ej länge innan österbottningarne igenkände
hos honom något storartadt, som kom oss att välja
honom till vår kurator. Denna bekattning behöll han för
båda afdelningarna med konsistorii samtycke, ehuruväl
Snellman stod kvar till namnet för den
nordösterbottniska afdelningen.

Hittills hade nu alla afdelningar, mer eller mindre
regelbundet, firat sina terminsfester, hvilka i en senare
tid hafva blifvit årsfester. Så hände sig hösten 1836,
att Lars Isak Ahlstubbe vid österbottniska afdelningens
terminsfest höll ett föredrag om H. G. Porthan. Den
store läraren låg, så att säga, i tidens luft. Hans minne,
som i trettio år varit begrafvet i bibliotekernas damm,
hade åter uppstått, i följd af besläktade riktningar vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free