Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Beckbrännaren som alltid kom öfverst. (Folksägen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej tack, far, svarade jag. Icke om jag tusen
gånger kom öfverst. Hvad gör jag med pengar utan ögon
och lungor?
— Men se på karlen där, han håller nu ut sin
femtonde sommar. Hvar morgon, när han går hit, borde
han ju vänta att se korthuset flamma upp i eld öfver
honom, och råkar han nära eld, är han som blår, det
är gjordt i en handvändning. Eller hvad tror du, om
han nu råkar somna, när han vakar här ensam om natten,
såsom han ofta gör, skall han då icke om morgonen
framdragas kväfd af röken? Men se, det bekymrar
honom icke det allra minsta. När en bra karl gör sin
skyldighet, tänker han icke på lif och lemmar.
— Men om han skulle råka falla i kitteln? frågade
jag med en rysning vid tanken på en sä grym tilldragelse.
— Jag tror att vi klent folk fått nog nu, genmälde
Vik och drog mig med sig ut i det fria. — En skomakare
skulle snart kunna lappa stöflar med oss. Sätt dig här
på stenen, så vill jag berätta om gamle beckbrännaren,
medan jag beckar min ref.
Jag kände mig som själen, när han om våren kryper
upp på ett isstycke, och spände mina öron, som själen
gör, när han på afstånd förnimmer tonerna af en flöjt.
Vi satte oss på första bästa sten, där luftdraget förde
röken åt sidan, och jag fick höra huru man här i världen
kommer öfverst.
— Det är icke värdt, Kalle — förmanade gubben
— att lyssna till enfaldigt folks prat om förra tider.
Gif Anderssonskan ett flugben, nog får hon det till en
oxe. Men det som är beck, det skall vara beck, och
det som är liljekonvalje, det skall vara liljekonvalje.
Jag har historien af farfar min, som var nittiosex år
när han gick ur världen. Han hade i sin ungdom hört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
