Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har aldrig förekommit mig så tjusande, med dess fina
luftbilder, som just här vid bryggan till det gamla
packhuset nedanför forsen, när till höger alla reflexer glittrade
i det ilande vattnet och till vänster uti det lugna. Till
höger var det liffulla, leende element, ur hvilket Selma
stod upp, som Afrodite ur vågen — en så ljuf Afrodite,
som blott Franzén kunde uppfatta henne — till vänster det
perspektiv, på hvars fond Fanny framträdde i den milda
glansen af sin himmelska skönhet. Dessa älskliga, skära
gestalter äro där liksom hemma, och hvilken andel än
jordiska bilder må hafva haft uti dem, är det visst, alt deras
ursprung står i samband med minnen från hemstranden.
Just de dikter, som Franzén utgifvit under den
gemensamma rubriken »Selma och Fanny» samt
»Naturbilder», innesluta den finaste doften af hans skaldegåfva.
De upprinna ur två djupa källor: naturen och hemmet,
men båda dessa sammanflyta ofta så, att de ej kunna
åtskiljas. Där är mycken himmel i båda — det himmelska
förklarar oeh skiner igenom det jordiska. När vi veta,
att Franzéns barndom icke var af de ystra och
pojkaktiga, utan ett stilla drömlif, som uppfyllde hans lediga
stunder utom boken, måste vi tänka oss, att han
företrädesvis sökte sin ro i just sådana betraktelser, som
färgspelet vid stranden framkallade. Jag tänker mig
den milde, blyge gossen ensam på den nämnda bryggan
en skön sommarafton. Forsen brusar, hafvet är lugnt.
Från den ljusa aftonhimmelen sprider sig nordens
obe-skriOiga klarhet öfver de glimmande vattnen, de låga,
gröna stränderna, den vida mon och horisontens töckniga
kullar i öster, medan rödstjärten sjunger sin ensliga
melodi i en hängbjörk vid stranden .. .
Äfven Runeberg tillbragte en del af sin barndom
hos en släkting i Uleåborg. Det är bekant, att hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
