Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20. Det stora budet.
Hon sökte ett fäste.
Där var en klyfta i Sveriges grundfästen, inre och
yttre. Hon vidgades mer och mer; hon åtskilde
folk och styrelse. Om »Sveriges historia är dess
konungars», så visar denna historia många klyftor.
Drottning Kristina hade blifvit en främling för det folk, med
hvilket hon i början af sin regering tycktes vara en själ
och en vilja.
Hon förstod detta mer än väl. En samtida skrifver
från Maj 1653: »Hennes majestät synes mycket
melankolisk och visar sig sällan offentligen, utan är allenast
med någre få.»
Denna högtänkta, klarsynta, rikt begåfvade ande,
som tycktes kallad att upplysa och värma sitt tidehvarf,
hade begrafvit sig i en klostercell, instängt sig inom
sina egna trånga murar och förlorat sitt fäste. Hvarje
ande, som tär på sig själf, är förlorad för mänskligheten.
Ju ensligare det blef inom drottning Kristina, desto mer
sökte hon hos andra fyllnaden i sin tomhet, sökte, som
förr, med villkor att själf vara allt, och sökte förgäfves.
Då kom något annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
