Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
mest lysande förhoppningar uppeldade hans djerfva och stora,
förslag.
De till rådplägning kallade underanförarne gillade hans-
mening, att inan borde börja med att vinna bönderna i
T horsås, Elmboda och Linneryds socknar för saken samt
frän dessa socknar göra ett härjningståg till herresätena
och fogdarnes gärdar i Småland och Östergötland. Peder
Erlandsson var isynnerhet ifrig att tillstyrka företaget.
Dacke kunde knappt styra sin glädje, då han förnum-
mit sina vänners lifliga bifall, och han beslöt att påskynda,
uppbrottet, utan afseende på den betänksamme fader Cle-
ment, som ej var närvarande och alltså ej kunde framställa,
sina invändningar. Budkaflar uppskuros genast och utsän-
des ännu denna afton ät flera håll.
Efter slutad öfverläggning och fattadt beslut åtskildes-
de rådplägande. Dacke begaf sig till en af de små jord-
kojorna, kastade sig på en bädd, som bestod af ett par-
vargskinn, och föll snart i en kort, orolig siummer.
Dvergen hade följt den jettelike föraren till röfvarnii-
stet och kände sig intagen af den djupaste bestörtning öf-
ver det vilda lefverne, som här fördes. Obemärkt upp-
klättrade han på en afsats i muren, som tillika till hälften
dolde hans lilla figur, och betraktade derifrån länge tank-
full de modiga bussarne, på hvilkas skäggiga ansigten i det.
röda eldskenet ett hemskt uttryck af rof- och mordbegär
målade sig. Uppmärksamt hade han beskådat hvar och en
särskildt, och det syntes liksom han utaf deras anletsdrag
ville utforska, till hvem af dessa vilda menniskor han skulle-
kunna sluta sig. Länge förblef han villrådig, till dess ändt-
ligen, sedan Dacke upplöst rådplägningen och gått till hvila,.
den fryntlige Måns Hane kom nära det ställe, der han un-
danstuckit sig. Måns Hane nalkades för att gifva något
hö åt sin magra häst. Denne man var endast af medel-
måttig längd, men tjockleken ersatte det jettelika, som fat-
tades i höjden; hans kopparfärgade näsa tycktes visa, att
han icke var fiende till starka drycker; likväl blixtrade
hans små, blå ögon rätt vänligt omkring, och de tjocka-
läpparne smålogo beständigt, till och med då han utgaf be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
