Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
slsöna medvetande, som belönar oss vid utöfvandet af sanna
medborgliga dygder. Vänd om, min son ; ännu är det tid!
Konung Gustaf är längmodig; ban skall ä.fven nu med
kärlek upptaga sin systerson, om denne ångerfull återvän-
der till honom.»
»Jag vill ej tigga rättvisa af en konung, som med
hårdhet behandlat min fader.»
»Din fader har felat, felat mycket. Du känner ej
alla fel han begick. Äfven jag har lidit mycket för hans
skull. Om jag aldrig lärt känna honom, hade ett omät-
ligt lidande blifvit mig besparadt; ty vet, stolte yngling,
din far har bragt skam och nesa öfver mig och mitt hus,
för hans skull har jag gråtit blodiga tårar, emedan han i
stolt öfvermod krossat ett hjerta, som var mig dyrare än
initt eget. lif!»
»Smäda icke min far i grafven!» ropade den unge
grefven med vildhet och lade handen på sitt svärd.
Men gubben svarade lugnt och med hög värdighet,
i det han lyfte sin högra hand emot himlen: »Hvile din
faders aska i fred — jag smädar honom icke ! Jag har
icke heller något mer att förlåta honom, ty han står nu
inför Gud, den rättvise domaren, hvilken jag hoppas måtte
vara honom nådig. Träffas vi ännu en gång, då din barns-
liga dårskap vikit för manlig insigt och erfarenhet, då står
jag gerna som man till ansvar för mannen och lyfter då
den slöja, hvilken jag hittills med omsorg höljt öfver den
skamfläck din far tillegnat mig och min slägt, som så
länge hållit sig ren från alla fläckar. Nu ieke ett ord
mera härom! Låt en erfaren mans varning finna insteg i
ditt hjerta! Återvänd till konungen och var mig i dag en
välkommen gäst!»
Med vänlig uppsyn räckte han. vid dessa ord ynglin-
gen sin hand; men denne stod villrådig och såg dystert
ned framför sig. Brita hade, obemärkt af sin fader, qvar-
blifvit under fruktträden på gården och lyssnade derifrån
noga på de båda männen. Otto trodde sig kunna sluta af
en rörelse, som hon gjorde med handen, att hon hemligt
vinkade åt Blekingska sidan till. En blandning af besyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
