Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men den, som jublade i förtid, det var den
gamle fiskaren. Sedan han och patron Sillgren
tagit sig en »klar» med tilltugg, sade den sist
närnde:
»Hör på, Adolf, medan fader Mathias och
jag göra upp penningaffären här, kan du gå ned
till båten och laga så att lasten kommer upp
hit.“
Gubben Mathias höll på att sätta i halsen
den ostbit han tuggade pä. Icke heller kunde
han göra några invändningar, ty då hade han
sjelf tagit sak på bak. Han teg för den skull
och sväljde förtreten.
De ungas glädje öfver att några ögonblick
få vara ensamme var naturligtvis stor. Ingrid
hjelpte till med att räkna upp strömmingen, och
härunder lofvade de ånyo hvarandra ytterligare
tro och huldhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
