Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De sätt, på vilka träldom uppstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad derefter beträffar det ställe i Ög. — Vaþam. 4. —
på hvilket Amira hufvudsakligen stöder sin åsigt, att en fri
person kunde till gäldande af en skuld genom en datio in solutum
öfverlemna sig sjelf såsom träl åt borgenären, så lyder detta
ställe så: »Nu stial man ælla kona ok firiuærka sik. alt þæt þön
gæra i sua höghum sakum sum þön sitia inni firi. Þa suari þæn
sum þöm hauær inni mæþ sik. Þaghar höghra stighær æn þön
sitia inni firi. Þa a ættin baþe taka och böta firi þöm». Amira
söker nu att visa, att på detta ställe fråga är om en gäldenärs
frivilliga öfverlemnande af sig sjelf i gäldsträldom hos borgenären[1].
— Mot hans bevisning i detta afseende synes visserligen den
anmärkning kunna göras, att det kan ifrågasättas huruvida under
begreppet »firiværka sik» låter hänföra sig ett frivilligt
öfverlemnande. Antager man emellertid Amiras tolkning såsom riktig,
så återstår dock den frågan, huru denna uppfattning låter
förena sig med det i Æb. 11. gifna förbudet mot »gäfträldom». Två
förklaringar synas här vara möjliga. Den ena vore att
stadgandet i Vaþam. 4. af förbiseende kommit att qvarstå vid sidan af
det nyss nämnda förbudet (på samma sätt som, enligt Schlyters
mening, stadgandet i Dr. 17. 2. kommit att qvarstå äfven efter
Birger Jarls stadga). Den andra förklaringen åter vore, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
