Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirkonväki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
golfvet nära spiseln, och då de voro mycket talrika
och trappuppgången var trång, hände det icke
sällan, att de uppkommande stötte ihop med de
nedgående. Som matfaten och de öfriga kärlen
voro jämförelsevis mycket stora för de bärande,
ökades härigenom ännu mera trängseln och
oredan. Att betrakta den härigenom uppkomna
förvirringen roade gumman till den grad, att hon
alldeles glömde bort att äta.
Isynnerhet fästes hennes uppmärksamhet af
en liten, stornäsig dvärg, hvilken kom trappan
uppför, bärande på ett stort stekfat. Som hans
korta armar och små händer icke förmådde nog
stadigt fasthålla fatet, hade han med tänderna
gripit i fatets kant, hvarvid hans långa näsa
dök ner i steksåsen. Strax efter honom sågs
en liten stormagig dvärginna med högrödt
ansikte komma pustande med en väldig soppskål
utan lock. Just då hon trädde in i salen,
snafvade hon på öfversta trappsteget, tappade
skålen på golfvet och ramlade själf in i skålen.
Då gumman såg detta, glömde hon helt och
hållet sin värds varning och brast ut i ett
skallande skratt. Och då hon för att bättre se,
lutat sig bakåt i stolen, tog hon hastigt
öfverbalansen, trillade som ett nystan i golfvet och
stötte sig grufligt på näsan till alla gästernas
omåttliga förlustelse. Deras skadelystna
gapskratt hejdades likväl genom ett strängt
ögonkast af värden. Numera kände gumman icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
