Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kirkonväki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
golfvet nära spiseln, och då de voro mycket talrika och trappuppgången var trång, hände det icke sällan, att de uppkommande stötte ihop med de nedgående. Som matfaten och de öfriga kärlen voro jämförelsevis mycket stora för de bärande, ökades härigenom ännu mera trängseln och oredan. Att betrakta den härigenom uppkomna förvirringen roade gumman till den grad, att hon alldeles glömde bort att äta. Isynnerhet fästes hennes uppmärksamhet af en liten, stornäsig dvärg, hvilken kom trappan uppför, bärande på ett stort stekfat. Som hans korta armar och små händer icke förmådde nog stadigt fasthålla fatet, hade han med tänderna gripit i fatets kant, hvarvid hans långa näsa dök ner i steksåsen. Strax efter honom sågs en liten stormagig dvärginna med högrödt ansikte komma pustande med en väldig soppskål utan lock. Just då hon trädde in i salen, snafvade hon på öfversta trappsteget, tappade skålen på golfvet och ramlade själf in i skålen. Då gumman såg detta, glömde hon helt och hållet sin värds varning och brast ut i ett skallande skratt. Och då hon för att bättre se, lutat sig bakåt i stolen, tog hon hastigt öfverbalansen, trillade som ett nystan i golfvet och stötte sig grufligt på näsan till alla gästernas omåttliga förlustelse. Deras skadelystna gapskratt hejdades likväl genom ett strängt ögonkast af värden. Numera kände gumman icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
