Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Brittmässosommar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Ragnar aj Geijerstavi
— Varför är du så retlig? frågade Ulla. Jag
ringde för att höra om Johnssons stavar sitt namn med h
och hur många s de har i det. Flickan i växeln sa, att
du var upptagen och inte tog emot. Då bad jag att
få tala med fröken Sjö, och hon sa hur det var — jag
menar med den där Beth. Och med Johnssons också.
De stavar med h och två s. Var det något fel med det?
Jag måste skratta.
— Inte vad jag vet. Du kom inte möjligen på,
att du kunde ha tittat efter i telefonkatalogen själv?
— Det har du rätt i. Det tänkte jag inte på.
Detta var genast bättre.
— Du är söt i kväll, sa jag och trodde att vi lämnat
samtalsämnet. Men Ulla stirrade chauffören i nacken
och lät sig inte påverkas av detta blomster från
komplimangernas perenna rabatt.
— Hurdan är den där Beth? Jag har bara sett
henne flyktigt en gång. Hon är söt — vackra färger,
minns jag — men hon ser lite ut som ett ungt djur.
Jag har hört, att hon ska vara ganska aggresiv.
— Det har jag aldrig märkt.
Jag skulle gärna ha velat säga mera, men vi var
framme vid Grand. Karl-Axel stod och väntade på
trottoaren. Jag tror aldrig jag i mitt liv hört en
mindre träffande och mera retfull beskrivning.
Karl-Axel var chevaleresk mot Ulla och lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
