Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lt>2
orsakade snart hos henne cn
^öfvervinnelig ledsnad; med
otålighet emottog hon lady
Dianas pedantiska råd, samt
varseblef med en kånsla af
vämjelse hennes sällskapsdaines,
miss Burrages låghet, under
det. hon erfor cn viss inre
stolthet öfver sin egen
öfverlägsenhet.
Det var ander ett dylikt
själstillstånd som miss
Warwick hos en bokhandlare kom
öfver cn ny roman: En
snillrik qvinna. Iljeltinnan,
Ara-ininta, behagade henne
alldeles obeskrifligt; och sedan
bokens företal underrättat henne
om att. denna historie hvilade
på fakta ur det verkliga lifvet,
dem författarinnan sjelf
upplefvat, brann hon af längtan att
få göra hennes bekantskap,
saint, adresserade ett bref ,,till
den snillrika qvinnan", till
hennes förläggare". Svaret derpå
var i högsta grad smickrande
och följaktligen sannerligen
välkommet; hvarpå utspann sig en
tvåårig liflig brefvexling, ända
tilldess tniss Warwick erfor
en oemotståndlig längtan att
få se sin okända v än. Det
förlöjligande som miss Burrage
skänkte hvarje sak eller hvarje
tanke, som icke var helgad af
modet, samt hennes motvilja
för alla bokliga
sysselsättningar bildade ständigt i miss
Warwicks tankaren skärande
kontrast till den bild hon gjort
sig af sin Araminia. Miss Bur-
rage som visserligen utan skäl
fruktade för att blifva utträngd
ur lady Dianas ynnest,
bemödade sig genom alla i hennes
makt stående medel, att
ingifva sin unga rival en så stor
o-vilja för sin ställning hos
tanten som det var henne
möjligt. Miss Warwick beslöt
derföre sist och slutligen, att
antaga sin okända väns
inbjudning och taga sin tillflykt till
Angelinahtnd, hennes väns
förtjusande och poetiska bostad i
södra Wales der bon enligt
Aramintas beskrifning, skulle
få tillbringa lugna fridfullt;
da-dar i en hänförande och
romantisk tillbakadragenhet. Det
var ej svårt för vår unga
hjeltinna att dölja sitt förehafvande
för lady Diana Chilliiigworth,
som mera intresserade sig för
sin unga skyddslings yttre
uppträdande i verlden, än för
hennes tankar och funderingar.
Liss Warwick lemnade sin
be-skyddarinnas hus utan den
ringaste svårighet, i det hon på
sitt nattduksbord lemnade
följande bref, i hvilket, enligt
vissa författares sed, de mest
patetiska ställen voro
understrukna.
„Ehuru jag har en naturlig
afsky för allt som kan hafva
sken af förställning, ser jag
mig likväl tvungen att lemna
ert hus, niylady, utan att
meddela er mina afsigter. —
Förtroendet och sympathier räcka
hvarandra handen och låta ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
