Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11. T K O och LIF. 3
terhetsverksamheten ? Men äfven om till-
räckliga medel härför funnes, är det
likväl klokt eller nödigt att genom in-
förandet af en så invecklad organisation
betunga rörelsen med en extra utgift
af (imma storlek? Vår åsigt är att inan
bör söka hjelpa sig fram med minsta
möjliga organisation för att i stället
gifva verksamheten den kraftigaste möj-
liga rörelse utåt. Tid, arbete och pen-
ningar böra alla användas på yttre, ak-
tiv Verksamhet, hvarigennm de direkte
komma saken tillgodo, hvaremot den in-
re ordningen bör tipprätthållas genom
några fä, enkla bestämningar, hvilkas
iakttagande krfifver blott ringa arbete.
Endast sålunda kunna föreningarna er-
hålla den nödiga friheten att efterför-
måga och tillfälle verka i den goda sa-
kens tjenst, då deremot om organisa-
tionen göres till hnfvudsak, uppmärk-
samheten afvändes från det egentliga
arbetsfältet till skada och förfång för
sakens framgång.
Oegentliga bestämningar.
Af sådana, dels triviala, dels opåkal-
lade faller principvidriga, förekomma åt-
skilliga, bland hvilka vi utpeka föl-
jande :
§§. 4, 5 och (i, handlande om "med-
lemmar och gynnare" innehålla enhvär
de noggannaste bestämningar om huru
mycket af sällskapets litteratur de olika
klasserna årligen skola erhålla — som
om denna riksvigtiga sak icke kunde
med ett par ord ordnas! I stället före-
kommer nu saken fyra gångor efter
hvarandra till tals, naturligtvis med om-
siigningar och upprepningar.
§. i). ’’En och samma person får ej
som egentlig medlem på samma gång
höra till två eller flere af sällskapets
lokalföreningar", rivarmed vill inan, i
nyktorhetssakens intresse, motivera det-
ta? Och hvilka vådor’ har man föreställ!
sig skola uppstå genom denna anord-
ning? Tvärtom voro dot en stor lätt-
nad och fördel, om hvarje absolutist be-
fcraktades som ajelfskrifven medlem i
hvilken som helst nykterhetsförening;
dock utan atl äga rösträttighet eller
vara valliar, såvida lian icke äfvon er-
lagt föreskrifiiH nfgifter och i allmän-
het uppfyll) honom åliggande skyldig-
heter. Då detta iakttages bör ingen-
ting kunna hindra en och samma por-
sen att samtidig! vara medlem i flere
lokalföreningar.
§. 12. "Distriktshestyrelsen samman-
träder på kallelse af ordf. Vid sam-
manträde får ej till afgörande upptagas
andra ärenden, än livad som i kallelsen
nttryokligen blifvit nämiidt," Dylika
bestämningar, hvarigenom man på för-
band binder sina ögna händer, böra på
allt Sätt undvikas. Oftaåterkommande
"sammanträden" ftro icke att rekommen-
dera, hvarför enhvar i regeln bör äga
frihet att framställa hvilka frågor han
anser nödiga, äfven om vederbörlig an-
mälan derom icke tidigare skett. Er-
farenheten visar dessutom att sådana
anmälningar vanligen ofta försummas,
utan att sjelfva frågan derför uppgif-
vits.
§. 15. "Om något distrikt af en el-i
ler annan orsak vid sitt årsmöte beslu-
ter att för det kommande året afstä från
rättigheten att af sin ordförande repre-
senteras i hufviidbestyrelsen, så väljer!
sällskapets allmänna årsmöte annan med- i
lem i stället". Enligt hvilken grund-
sats är denna bestämning affattad? Man
skulle tycka att den korporation, som af-i
står rättigheten att af sin ordf. represen-
teras, sjelffallet äfven hörde äga afgöra
hvem som i dennes ställe skall göra
det. Men i paragrafen föreslås att re-
presentanten för ett visst valkollegium
(distriktet) under vissa eventualiteter
skall utses af ettannat (sällskapets års-
möte,) utan att det förra naturligtvis■
kan hafva någon aning om hvem re-
presentanten blir, ännu mindre huruvidai
han kan anses motsvara dess önsknin-;
går och intressen. Under sådana för- i
hållanden blir "representanten"blott och!
bart en spelmark utan verklig valuta. !
§. 19. "I samband med årsmötetI
hålles, om tillfället det medgifver, äfven
en årsfest, i hvilken sällskapets alla
medlemmar och gynnare hafva rätt att
taga del". Måtte herrar medlemmaroch
gynnare blott förstå uppskatta en så
sällsynt liberalitet! Men nog hade det
utan tvifvel varit passligare om ingen-
ting nämnts derom och man hellre en
gång för alla fastställt att denna klass
af nykterhotsvänner äger tillträde till
alla sällskapets möten på samma vilkor
som lokalföreningarnas egna medlem-
mar, dock utan rösträtt. Alldeles sjolf-
fallet borde det åtminstone vara att en-
hvar som är intresserad för saken äf-
ven är berättigad att öfvervara nvktoi-
hotssiillsknpons allmänna festligheter.
På grund af det redan anförda anse
vi att det förslag till stadgor för "Fin-
lands Nykterhetsvänner’’ som för när-
varande gör sin rond i landet måtte
förkastas och ärendet öfverlemnas till
ny behandling, hvarvid följande syn-
punkter skulle göra sig gällande:
1. Sällskapets lokalföreningar utgö-
ra livar för sig ett oberoende helt och
stå i direkt förbindelse mod en i huf-
vudstaden stationerad bestyrelsekomité.
2. Denna komité äger granska och
fastställa lokalföreningarnas stadgar, af-
gifva allmän årsberättelse och granskad!
bokslut, ombesörja utgifvandet af säll-
skapets tidskrift samt all för verksam-
heten behöfliglitteratur; föranstalta nyk-
terhetsföredrag och bilda nya förenin-
gar i landet, bevaka rörelsens intressen
vid landtdagarna och andra allmänna
itillfällen och myndigheter, samt föreslå
|nödiga åtgärder i och härför, förmedla
beröringen med nykterhetssträfvandet
iutomlands samt tillhandagå med råd och
upplysningar der så behöfves.
3. Lokalföreningarna insända en gång
årligen till bestyrelsekomitén uppgift om
verksamheten efter af komitén utfärdadt
formulär.
4. Lokalföreningarna förbinda sig
till ett visst årligt bidrag i och för bil-
dandet af följande, under bestyrelseko-
mite’ns vård, stående kassor:
a) Tryckningsfond, till förläggandet
af nödig befunnen nykterhetslitteratur;
b) distributionsfond för gratis sprid-
ning af nykterhetsskrifter;
c) resefond för nnderhåll af resande
nykterhetstalare;
d) expeditionsfond, till bestridande
af korrespondens, jernvägsfrakterm. m.;
«) tidningsfond till understöd af en
på landets begge språk utgifven tidskrift.
En förening på denna bas och för
dylika praktiska ändamål skulle utan
tvifvel gifva nykterhetsvorksamheten för-
nyad fart, stadga dess hittills vunna
framgångar och sätta den i stånd att,
så i stort som i detalj, bättre än hit-
tills kunnat ske fullfölja sin uppgift.
Bref Mil Sverige.
i.
Upsala il. 10 Maj ISSU.
"Vi lofva i förunderliga tider". Hu-
ru ofta har ej detta omdöme blifvit ut-
taladt! Och man måste vid närmare ef-
tersinnande gifva det rätt. Ty alltid
röra sig nya krafter i tidernas voxlan-
de vågor, om det ock stundom kunde
synas som om ’’Predikarens" ord ensamt
gäldo: "Det sker ingenting nytt under
solon." Äfven i vårt gamla Sverige hör
man ej sällan utropas: "Hvilka tider
lofva vi ej uti?"’ Jag vill denna gång
i mina meddelanden söka framlägga några
af de vigtigaste skälen till ett sådant
utrop.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
